2016 inleddes, lite i det tysta, en omfattande renovering och ombyggnad av Skogsbanan på Hooks herrgård.
Projektet med förbättringar av Skogsbanan har pågått i sju år. Branschsajten Golfbranschen skrev om förbättringsprojektet när det startade 2016. Främst handlade det då om inbunkring av banan samtidigt som den omgivande skogen glesats ut.
– Men nu tog vi beslutet i vintras att avverka fler träd, säger Henrik Wissinger.
Nu börjar man skönja slutresultatet. Och så värst mycket skog finns inte längre kvar på banan.
Enligt anläggningens Course Manager, Henrik Wissinger, påminner skogsbanan numera betydligt mer om en hedbana.
Öppet landskap
– Vi har rensat rejält och öppnat upp så nu är det faktiskt mer av en hedbana till sin karaktär. Det blev väldigt bra. Den nya inbunkringen av banan passar väldigt bra i det mer öppna landskapet. Man får lite vyer. Det är mycket ljung och blåbärsris mellan hålen. Det är öppet och snyggt med några grupper av träd här och var. Det blir riktigt bra, en helt annan upplevelse.
Enligt Henrik Wissinger handlar det om en återgång till hur banan såg ut när den anlades i början av 1990-talet.
– När banan byggdes 1992 var träden låga. Då hade man den känslan man får i dag. Men de flesta har ju glömt bort hur det såg ut då.
Förändringsarbetet har genomförts under ledning av Henrik Wissinger och tanken var att det skulle vara klart efter tre år. Men projektet har förändrats och utökats allt eftersom. Det borde man kanske anat för Henrik Wissinger sa så här när projektet rullat i gång:
– Det blir en total förändring. Vi vill skapa en modern bana i gammaldags tappning, kan man säga. Det handlar inte om att göra banan mer utmanande och mer svårspelad, utan om att göra det vackrare för ögat och mer inbjudande när man ställer sig på tee. Så vi försöker återskapa den gamla stilen på bunkrar och göra hålen mer tilltalande. Skogsbanan har varit en dold pärla som blivit riktigt bra.
Ingen extern banarkitekt har anlitats för arbetet. Allt görs av Henrik och hans medarbetare.
Fria händer
– Edbergs ger mig ju ganska fria händer och det gör det ju ännu roligare för mig. Jag har en plan i huvudet. Jag jobbade ju som shaper på ett par projekt i nya Zeeland för många år sedan och det sitter i. Det är kul att forma, man gör en grej och fixar tills det ser bra ut. Så kan man inte göra om man får en ritning. Här låter vi det växa fram.
– Jag har ju byggt några banor och på vintrarna är jag ute och spelar ganska mycket och då får man inspiration. Jag har tittat en del på den typen av banor som Swinley Forest och St Georges Hill. Det är precis den känslan vi försöker efterlikna. Jag försöker återskapa den gamla Harry Colt-stilen. Det är fantastiskt läckra banor. Det är det vi vill åstadkomma: öppna upp skogen och göra det mer spelbart. Bredda spelfälten och göra hindren snyggare. Och så planterar vi in ljung. När man tittar på det vi gjort, före och efter, så är det en otrolig skillnad.
Men det handlar inte bara om ett estetiskt lyft.
– Vi har haft lite problem med vatten på vissa ställen men nu hoppas vi att det ska försvinna när vi får in mer ljus och vind. Och träden har tidigare vuxit så nära tees, fairways och greener så alla spelytor har varit lite drabbade. Rötterna har gått in i spelytorna men det ska ju rätta till sig nu. Vi får ge det någon säsong men spelupplevelse kommer att vara oerhört mycket bättre. De som spelat tycker det är väldigt häftigt.
I takt med att den omgivande skogen på banan har glesats ut, har ljungen fått ett allt starkare fäste runt hålen på Skogsbanan. Och den flyttar man nu in på banan i närheten av bunkrarna. Ljung är ett signum på hedlandsbanorna i Surrey utanför London som tjänat som förebild.
Fantastiskt vackert
– Vi har ganska mycket ljung i trakten. När vi har glesat ur skogen så har ljungen förökat sig ganska mycket och blivit ännu vackrare. Det är helt fantastiskt vackert när det blommar. Och då kan det gärna vara lite öppet runt hålet så man kan få in de vackra, lilaskiftande fälten
Skogsbanan har bland spelarna haft lite lägre status än Parkbanan men Henrik tror att det kommer att ändras efter renoveringen.
– Vi har jobbat mycket med dränering på Parkbanan. Det gjorde vi parallellt med att vi renoverade parkbanan. Vi har verkligen kämpat för att få en tillfredsställande spelbarhet, särskilt på hösten. Och det har vi nu. Så många greenfeegäster tycker mycket om skogsbanan nu, de spelar nästan hellre den än parkbanan, och det är roligt för den har varit lite sedd över axeln.
Helt klara med förändringsarbetet på Skogsbanan är man dock inte. Under året kommer banans sämsta hål, det 15:e, att ersättas av ett delvis nytt hål.
– Det är för mycket dogleg i hålet i dag, och efter doglegen har man för långt in till green. Proportionerna är inte riktigt bra. Därför ska vi räta upp hålet. Det kommer bli färdigt i år men vi kan spela det gamla hålet medan arbetet pågår.
Fler förändringar
Även på parkbanan kommer förändringar att ske framledes.
– Vi har i alla tider haft två korthål som ligger efter varandra, hål 5 och 6, och det 17:e hålet ligger också där. Där finns bebyggelse som är utsatta för sockets. Därför har vi bestämt att vi ska bygga om alla fyra korthålen på Parkbanan. Vi har byggt ett nytt hål hittills. När vi inviger det så stänger vi av ett av de andra hålen, vi tar ett efter ett. Vi bygger kanske ett nytt hål om året i tre år.
– Vi kan då bygga utan att det påverkar spelet.
Inte någon gång under arbetet har banan tvingats stänga.
– Vi har tagit bunker för bunker, även under säsong, för att hålla igång arbetet. Vi har ju så otroligt mycket spel på Hook och vi vill inte att ombyggnaden ska påverka möjligheten att spela, säger Henrik. Vi har inte råd att stänga banan helt. Det blir en billig ombyggnation och renovering kan man säga men en stor och härlig förändring. Mellan tummen och pekfingret kostar varje hål 50 000 kronor, varje bunker mellan 15 000 och 20 000 kronor.
Under påsken öppnade Hook också sitt nyrenoverade klubbhus. Tidigare har herrgårdsbyggnaden renoverats.
Det satsas en hel del på anläggningen?
– Ja, vi har ju investerat 300 miljoner i anläggningen sedan jag började här för 17 år sedan. Det är mycket pengar men det är roligt att någon vågar satsa, säger Henrik Wissinger.
